I två veckor har jag rust runt som en duracellkanin. Vill inte känna eller tänka, vill bara fungera. Fjonks födelsedag är lika jobbig varje år och jag blir manisk över att allt ska vara perfekt. Hon bryr sig inte på samma sätt som jag och det är skönt. Verkligen!
Igår åkte jag till Värmland, jag körde hela vägen, det gick jättebra. Jag var stolt som en tupp över mig själv *L* Sista biten mellan Kristineham och Karlstad tog jag bussen. Väl framme i staden där solen alltid skiner träffade jag underbara Bitchen. Vi fikade, pratade skit (inte om dig Jillsan *L*), shoppade lite och hade det allmänt trevligt. Som vanligt gick tiden alldeles för fort och Bitchen var tvungen att åka hem till barnen. Jag tog bussen tillbaka till staden som gud glömde. Körde en bit på vägen hem men när det började skymma blev det jobbigt för ögonen och jag gav upp och överlämnade ratten till min handledare. Vi var hemma igen 15 timmar efter vi lämnat pepparkakehuset. Så skönt att krypa ner i sängen efter att ha gosat med Fjonk en stund.
Idag gick luften ur mig, jag har inte kommit ur pyssen. Jag har halvsovit på soffan, deppat lite över hur jävla orättvist livet är mot en del och bara funnits till. Imorgon ska jag rycka upp mig och träffa kusin J på stan för lunch och snack. sen ska lilla E komma med hem på övernattning. Det är alltid lika kul att ha henne här. På lördag ska vi ha ett minikalas för släkten.
Ha det gott Igelkott!

1 kommentar:
*ASG*
Tackar, tackar! :-D
Skicka en kommentar