Kan man annt än le?Nu är Fjonk hemma och då ler jag igen. Hon berättar om sin dag och frågar om min med en sån intensitet så jag blir matt. Hennes fina kompis I åkte med hem och nu leker dom för fullt. Jag lovade att göra hemgjorda köttbullar med mjölkmakaroner till middag, så det får jag nog hålla *L* Tack för att ni finns och för att ni orkar med mig. Kanske är det så att jag inte alls är starkast ensam...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar