JAG VILL!

att livet ska vara lätt.
Att alla ska vara glada och må bra. Att alla ska ha ett jobb de trivs med (om de vill ha ett jobb). Att små barn inte ska dö. Att mammor och pappor till små barn inte dör. Visst låter det larvigt?! Jag VET ju att livet ska vara en ständig kamp för överlevnad, men när är kampen över? Hur länge förväntas man kämpa? Hela livet?

Nej jag är inte deppig eller speciellt uppgiven. Jag bara känner att det är jobbigt att leva ibland. Det ÄR jobbigt att leva för de flesta mellan varven och jag är absolut inget undantag. Jag vill inte vara ett undantag, jag vill bara att livet ska vara lätt. Mellan varven iaf...

Idag lämnade jag lilla Fjonkan i skolan. Det var KALLT ute, på biltermometern vid skolan var det -19* Hoppas de får vara inne på långrasten, det var skitkallt på ren svenska. När hon var avlämnad och klar tog jag en sväng förbi affären och handlade ingredienser till en chokladtårta. J jobbar sista dagen imorgon och vill tacka sina kollegor för den här tiden med gott fika. Han är en rar son! Klockan två ska jag lämna av kakan, hoppas de blir nöjda. Det blir en typ av chokladkaka med mörk och vit coklad i och nougat på toppen.
Fjonk vill åka till centrum och önska sig födelsedagspresenter efter skolan oxå, det passar ju bra att ta det idag.

Funderar på att blogga lite mindre ett tag, har lixom inget vettigt/kul/intressant att skriva om...

Sköt om er ♥