VAD HÄNDE MED...

...jag vet bäst vad som passar just mig och min familj?
Jag blir så TRÖTT på den återkommande debatten om vem som ska ta hand om barnen när de är små. Kan inte bara varje familj få bestämma det själva? En del mammor älskar att vara hemma och fnula, en del mammor gör det inte. Vissa pappor är som gjorda för att vyssja gnälliga små telningar, vissa andra är det inte.
Varför ska det alltid lagstadgas och bestämmas hitan och diatan om just föräldraledigeheten (jag vet att det rör mycket annat oxå men just nu retar mig DENNA debatten) Jag minns att sommaren efter Ola dött var samma debatt på tapeten, då hette det att barn som växer upp med frånvarande pappor får men för livet och kommer inte bli lika trygga som de barn som vuxit upp med både en mamma och en pappa. Tack för den Televerket, vad fan ska man göra när pappan behagar dö lixom? Skulle min lilla Fjonka bli otrygg och störd?
Och mina stora barn... De som faktiskt hade en pappa, en pappa som baktsavligen sket i dom, hur skulle deras liv se ut?
Alla mina fyra barn var helt plötsligt potentiella knarkare och loosers. Kul kul, eller INTE!

Sex år senare sitter jag inne med en del av facit. Fjonkan är numer en trygg och sympatisk åttaåring. Hon tar emot och visar kärlek till både människor och djur. Hon är artig och har ett fint bordsskick. Hon kan sitta still i flera timmar om det krävs... Personligen så tycker jag att hennes avsaknad av en pappa gjort varken till eller från! Sen har jag ju tre tonåringar (i nån månad till, i juni fyller J 20 år *L*) som levt helt utan sin pappa sedan 1999. De är precis som LilleFjonk trygga, sympatiska, artiga, respektfulla etc etc. Dessutom presterar dem bra i skolan och har gott om vänner...
Var i ligger störningen? Vad är det som säger att en förälder inte kan kompensera avsaknaden av en annan förälder? Vad är det som gör att vi inte bara kan få leva vårt liv som vi själva vill?

Naturligtvis så vet jag (är ju som sagt varken blond eller dum) att alla föräldrar inte klarar av upppgiften att ensamna ta hand om sina barn. Men det finns å andra sidan massor av föräldrapar som inte heller klarar av föräldrarollen speciellt bra... Nä, bort med alla idiotiska påhopp om att den ena eller den andra parten inte klarar av att ta hand om sitt barn. Låt människor göra som dom vill!