Tänk vad livet förändrats sedan jag var liten tös och bodde hemma hos pappa. Mycket till det bättre, men en hel del till det sämre. Eller kanske inte bara sämre utan mer åt det otäcka, lite obehagliga hållet. När jag var liten hade vi EN svart/vit tv med två kanaler i sommarhuset i Luleå och faktiskt en färgtv hemma i lägenheten. Nu har alla mina barn egna platt-tv med ett hundratal kanaler... Vi köpte vår första video 1979 och var bland de första som hade en i bekantskapskretsen, pappa jobbade på Philips och fick testa i hemmiljö. Nu har vi DVD-spelare inbyggd i tv'n och inspelningsbar tv-box... På väggen hemma hos pappa och mig satt en väggtelefon med nummerskiva, i huset på ön har vi två bärbara telefoner trots att huset är lika litet som en skokartong... Dessutom används de aldrig då alla i familjen har mobiler att ringa till och från. Som liten var det bara att gå hem om man ville säga nåt till pappa... Jo det är bra att utvecklingen går framåt, jag avskyr att inte kunna få tag på barnen när som helst. Men jag är inte lika förtjust i att de kan få tag på mig var jag än är ;-) Bra utveckling är bra!
Obehaglig utveckling är det värre med. Som att man kan spåra sin partner via mobilen... Hm, varför inte bara ha en partner man kan lite på? Eller att man kan följa typ ALLT på nätet nu för tiden. T.o.m när människor tar livet av sig... Det är hemskt och fruktansvärt sorgligt. Att människor känner sig så osedda i sitt vardagsliv att de måste hänga sig inför kamera för att få bli sedda en kort stund. En stund som blir den sista... Nja, just den utvecklingen är kanske inte den bästa!
Jag älskar nya prylar det ska jag INTE sticka under stol med. Nya mobiler (vilken skräll va?), datorer, köksmaskiner, musikanläggningar o.dyl. Men det är oskyldiga ting. Jag vill INTE spåra min sambo, jag vill inte se vad människor gör i sovrummet på internet, jag vill INTE att mina barn ska behöva halka in på en sida där en människa hänger sig live... Lagom är bäst. Ja det tycker iaf jag och eftersom det här är min blogg skriver jag det *L*
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar